Gå till innehåll

Lär dig knepen!

Det finns främmande makter som använder desinformation, vilseledning och propaganda för att skada Sverige. Vi ger dig knepen som ökar din och Sveriges motståndskraft:

  1. Se upp
  2. Tänk efter
  3. Kolla källan
  4. Sök bekräftad info

Du är en del av Sveriges psykologiska försvar. Om du kan känna igen och hantera desinformation, vilseledning och propaganda blir det svårare för främmande makter att skapa splittring. Det skyddar Sverige och svenska intressen. Ju svårare du är att lura, desto starkare blir vårt öppna demokratiska samhälle.

1. Se upp

Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.

Den som vill skapa och sprida desinformation, vilseledande information och propaganda för att påverka kan göra det på många olika sätt. Ofta används flera metoder samtidigt för att uppnå en större effekt.

Ett vanligt sätt är att skapa berättelser, så kallade narrativ, som kan vara helt falska eller bara delvis sanna, men vinklade och tagna ur sitt sammanhang för att vilseleda, polarisera och splittra.

Ett annat vanligt sätt är att rikta in sig på särskilda grupper av människor, så kallad målgruppsanpassning. Här ser den som vill oss illa, så kallade hotaktörer, till att skräddarsy informationen för en viss grupp och arbetar sedan metodiskt för att nå ut till just dem – och bara dem – genom till exempel sociala medier.

Kännetecken på desinformation, vilseledande information och propaganda att se upp för:

  • den är missvisande och har ofta en dold avsikt,
  • den riktar in sig på våra sårbarheter och
  • har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle.

2. Tänk efter

Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.

Främmande makter använder sig av återkommande berättelser (narrativ) om Sverige. De vill att vi i Sverige ska känna större oro, ställas mot varandra och uppleva att Sverige är ett dåligt land att leva i. Ett polariserat Sverige är mer sårbart. Då är det enklare för dem som vill skada oss att få igenom det de vill.

Vilka vill de nå?

Främmande makt kan skräddarsy kommunikationsinsatser, som sedan riktas mot specifika delar av befolkningen. Den gång du ser något och tänker ”Det ligger något i det där”, kan det vara för att du är målgruppen. Det är därför det är så viktigt att tänka efter först.

Bilder och filmer som skapar känslor

Att vilseleda genom bilder är särskilt övertygande. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) gör att manipulerade bilder, videor och röstinspelningar på kort tid har blivit mer realistiska, samtidigt som de sprids snabbt när något händer.

Ibland kan autentiska bilder och videor från en händelse användas i ett annat sammanhang. Även enkla filminspelningar i mobiler kan användas för att påverka. Vid stora händelser ökar spridningen av desinformation, vilseledning och propaganda i sociala medier.

3. Kolla källan

Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.

Sociala medier bygger på algoritmer. Dessa kan manipulera oss i massiv skala. Algoritmerna styr vad vi får se i flödena. De är designade för att skapa engagemang, vilket självklart kan utnyttjas för att sprida såväl positiva som negativa budskap. Detta kräver att du är uppmärksam på hur du reagerar när du ser något som gör dig upprymd, ledsen eller arg. Minst lika viktigt är att dubbelkolla källor, söka information på flera olika ställen och inte dela vidare information om du inte vet var den kommer ifrån.

Ställ de här frågorna till dig själv när du tar del av information:

  • Stämmer informationen? Är detta rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
  • Var kommer informationen ifrån? Är det en normalt trovärdig källa?
  • Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
  • Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

1. Webbadress 

Att imitera välkända plattformar är ett vanligt grepp. Ta en närmare titt på webbadressen (även kallad URL) för att kolla att du är rätt. 

2. Rubriken 

Målet är att framkalla intresse och respons från läsaren. Läs alltid mer än bara rubriken och kontrollera att rubriken stämmer överens med resten av innehållet. 

3. Innehåll 

Är det åsikter eller fakta? Läs hela texten innan du delar eller sprider den vidare. 

4. Författare 

Fundera på vem som skrivit texten och varför. Var uppmärksam på texter utan författare. 

5. Bilder 

Bilder kan enkelt manipuleras. Det är heller inte säkert att bilden har en verklig koppling till innehållet. Gör en bildsökning för att ta reda på om bilden har använts tidigare i ett annat sammanhang. 

6. Källor 

Om texten hänvisar till andra källor, kontrollera dem. 

7. Kommentarer 

Vilka kommenterar? Oftast är det vanliga människor, men ibland förekommer även trollkonton och bottar. 

8 Uppmärksamhet 

Bara för att en text gillas eller delas mycket betyder det inte att innehållet stämmer.

En bot (från ordet ”robot”) är ett datorprogram som automatiskt utför uppgifter, till exempel att sprida viss typ av information på sociala medier. En bot kan användas till att förstärka utvalda budskap, spamma forum och kommentarsfält, gilla eller dela inlägg på sociala medier, eller för att genomföra cyberattacker. Bottar är numera svårare att identifiera, då de med hjälp av AI kan se mer ut och formulera sig som autentiska konton.

1. Profilbild 

Bottar använder ofta en stulen bild, eller saknar profilbild helt. Gör en bildsökning för att kolla äktheten. Genom AI kan i dag bilder lätt skapas som ser verkliga ut men som inte är det. Då går det inte att göra en sådan bildsökning och bilden är inte stulen.

2. Aktivitet 

Många bottar är mycket aktiva. Se upp med konton som har misstänkt många inlägg per dag. 

3. Namn 

De flesta bottar använder användarnamn som slumpats fram, till exempel siffer- och bokstavskombinationer.

4. Kontots skapandedatum 

Många botkonton är skapade i direkt anslutning till att det ska användas. Ibland används äldre konton, men då tas ofta gamla inlägg bort. Då syns ett tidsglapp mellan skapandedatumet och första inlägget. 

5. Språk 

Bottar använder ibland automatisk översättning för att sprida budskap på flera språk. Det leder till uppenbara grammatiska fel eller osammanhängande meningar. 

6. Information 

Botkonton saknar ofta personlig information, eller använder påhittad eller förfalskad information. 

7. Interaktion 

Granska vilka inlägg och vilka andra användare kontot samspelar med. Bottar samordnas ofta och förstärker varandra, samtidigt som de har få följare som inte är bottar.

4. Sök bekräftad info

Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.

De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället vill de flesta ha information fortare än kvickt, men just då är det extra viktigt att söka information som är bekräftad.

I den digitala värld vi lever i, med all desinformation, vilseledning och propaganda som skapas och sprids, är det viktigt att komma ihåg att myndigheter kommunicerar bekräftad information. Ibland tar det längre tid att få fram bekräftade uppgifter än vad ditt tålamod står ut med. I det läget är det viktigt att behålla lugnet, både för ditt eget och Sveriges bästa.

Kom ihåg knepen vi gått igenom: 

  • Se upp
  • Tänk efter
  • Kolla källan
  • Sök bekräftad information